Veteranbilsrally i Grekland!

Jag kom hem en dag med en extra väska från Grekland innehållande tre guldpokaler!

 

Hur hade jag fått de i Grekland?

Det hela började med att jag var på leverantörs besök i Thessaloniki… från den tiden när jag levde i attraktionslagen utan att veta om det..!

Jag visste att varje gång jag kom till Grekland hände det alltid spännande saker (mer om det en annan gång ?)

Resan varade en vecka i mars, och på lördagen samt söndagen var jag ”ledig” dvs. jag satt oftast och jobbade på hotellet med skisser.

På lördagkvällen var jag ute med ett par leverantörer, vilket resulterade i några glas vin för mycket och en tämligen sen ankomst till hotellet.

Under kvällen frågade min goda roliga vän om jag ville följa med och kolla på ett veteranbilsrally på söndagen… Han poängterade att det var av yttersta vikt att vi var där när starten gick klockan 08.00…

Självklart sa jag: ja, där på småtimmarna… och eftersom jag lovat komma var jag där innan starten kl 07.45 iförd flera lager kläder (eftersom vi skulle stå utomhus) och med ett par svarta solglasögon för att täcka mina något röda ögon ??.

Väl framme presenterades jag för några av tävlingsförarna och beundrade lite gamla bilar, när jag blev tillfrågad om jag kunde läsa kartor… Ja, det är klart att jag kan läsa kartor (typ det enda jag var bra på i gympan att orientera, för jag kunde läsa kartor…).

-Vad bra, fick jag till svar, du får åka med som kartläsare i en av bilarna för kartläsaren är sjuk!

What!

Jag var för trött för att reagera och gick fogligt med på detta…

Väl i bilen förklarade föraren att han alltid vann, så det var super viktigt att jag gjorde rätt!

Jösses, vad hade jag gett mig in på!

 

Där satt jag svag i kroppen med en vilt främmande Grek som till varje pris skulle vinna ett veteranbils rally!

Vad gjorde jag?

Jo, jag bestämde mig för att vinna! Jag trodde på mig själv, trots min hamrade skalle.

Det var bara att bita ihop och läsa kartan (som dessutom var på Grekiska! ??).

Timmarna gick och vi körde längre och längre upp i bergen i norra Grekland. Vägarna var smala och det var checkpoints lite här och där, där bilen skulle köra på x antal minuter.

Stundtals gick det väldigt fort, och jag skickade en tanke till vår herre att låta allt gå bra (för jag hade ingen lust att förklara mig på jobbet ifall det gått illa… jag var ju trots allt där på jobb ?)

Slutligen kom vi in i en liten by och människor stod på gatan och hurrade!

Tv var där och filmade.

Vi parkerade utanför en stor byggnad och väl inne i den var det dukat till bankett med borgmästaren vid honnörsbordet.

Var hade jag hamnat?

 

Tv teamet stack upp en mikrofon i ansiktet och jag fattade nada vad de sa… Excuse me, I don’t understand.. I am from Sweden.

Det var exotiskt värre… och då fick de ju passa på att fråga vad jag gjorde där!

Jag som aldrig har gillat att vara i rampljuset…

När man väl hamnar i TV då är man illa klädd (5 lager med jeansjacka ytterst). Man kan inte ta av sig solglasögonen och hjärnan är lätt mosad efter gårdagkvällens eskapader, samt att den gått på högvarv de senaste 3 timmarna…

Nåväl min medtävlare räddade upp situationen och förklarade att han flugit in mig till Grekland, för att jag var så bra på att läsa kartor ??.

Så vad det dags för bankett med prisutdelning!

Tävlingen var uppdelad i fyra deltävlingar.

Första deltävlingen delades ut, pris 3, 2 och sedan första plats…. Det var vi!

Fram och hälsa på borgmästaren, fick ta emot en liten guldpokal, vinka i tv (Gunilla from Sweden) och gå tillbaka för att äta igen.

Andra deltävlingen delades ut, pris 3, 2 och sedan första plats…. Det var vi!

Fram och hälsa på borgmästaren, fick ta emot en guldpokal, vinka i tv (Gunilla from Sweden) och gå tillbaka för att äta igen.

Tredje deltävlingen delades ut, pris 3, 2 och sedan första plats…. Det var vi!

Fram och hälsa på borgmästaren, fick ta emot en lite större guldpokal, vinka i tv (Gunilla from Sweden) och gå tillbaka för att äta igen.

Slutligen den fjärde deltävlingen delades ut, pris 3, 2 och sedan första plats…. Det var vi!

Fram och hälsa på borgmästaren, fick ta emot en stor guldpokal + guldmedalj, vinka i tv (Gunilla from Sweden) och gå tillbaka för att äta igen.

Jag fattade ingenting…

 

Men roligt var det!

Till saken hör den att föraren hade ljugit en aning om att han alltid vann… Så han ville ha med mig på rally nästkommande vecka i Italien! ??? Här kan du se vad trons makt kan skapa! Jag fick dessvärre tacka nej.

När jag senare på kvällen kom till hotellet och hade nätkontakt, fick jag ringa hem.

Min stackars gubbe hade varit så orolig hela dagen… han hade ju ingen aning om vad jag hade varit med om! Och han trodde inte ett ord på vad jag gjord innan jag kom hem med en extra resväska med tre pokaler i!

Den fjärde pokalen fick förarens kusinbarn av mig och guldmedaljen fick min goda roliga vän, för att han kom på den tokiga idén att vi skulle titta på rally ??.

Jag fick köpa en till resväska, och på hotellet undrade man om jag var någon kändis som de hade missat…? eftersom jag hade så många pokaler… På måndagen hade alla leverantörer sett mig på grekisk tv… ??

Vad har denna historia med attraktionslagen att göra?

 

Ganska mycket vill jag säga… Det handlar om att TRO – inte hoppas!

Att vara lugn och känna in att man VET att det kommer gå bra.

Jag visste att min goda roliga vän alltid ordnade tokiga eskapader, och detta är en av de! ?

Grekland och framförallt Thessaloniki ligger mig alltid varmt om hjärtat både med och utan rallyn.

Har du använt attraktionslagen för att dra till dig lite design plagg tillverkade i Grekland?

Jag rensar lagret, så att jag kan börja med allt nytt spännande som jag har på G!

Hjälp mig tömma till under självkostnad pris >> HÄR!

Hemlig Låda

 

Tack för att du har läst mina insikter idag, fler följer!

 

Gunilla

den problemlösande och kreativa designern/företagaren på DesignWerket

P.s Då kan du ladda ner ett gratis kapitel av min handbok Attraktionslagen – TACK >> HÄR

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.