Skam
Insikter

Skam på torra land…

Som du kanske känner till håller jag på att skriva en sagobok om känslor. Häromdagen fick jag frågan vilka känslor som ska ingå och då kom talet på skam…

Skam är en känsla jag inte hade tänkt skriva om, eftersom jag bara har upplevt den en gång, och då tidigt i mitt liv.

Lite visste jag då när jag svarade på frågan… För den känslan kom som ett brev på posten några timmar senare!

Vad är då skam?

Vi kollar vad wikipedia säger..:

Skamkänsla är en upplevelse av att förlora sitt anseende eller gillande hos andra, vare sig upplevelsen är korrekt eller inte. Skamkänslor handlar om föreställningar om hur andra uppfattar ens egen person, vad man har gjort, eller vad man har sagt. Skamkänslor beror på självkritik och ångest inför omgivningens åsikter, samt på social kompetens.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Skamk%C3%A4nsla

Dvs. Du ÄR den som du tror att andra tror du är… Men, är det verkligen den du VILL vara?

När min dotter var liten fick hon höra talas om ordet skam, och som duktig mamma förklarade jag vad det betydde – följdfrågan som då kom var: VEM har uppfunnit ordet skam och skämmas?

Ja, det kan man verkligen undra…

För är det något man egentligen behöver känna?

Det är väl snarare pinsamt, eller?

Pinsamt, är en smärta – en pina, men den är övergående… Hur är det med skammen?

Skämmas gör man en längre tid, men vem har bestämt det?

I mitt fall med min skam känsla, blev den snarare pinsam… Dvs. känslan gick över ganska snabbt, eftersom den berörda parten var en kärleksfull person som kunde förstå varför jag hade gjort den skamliga handlingen.

Skam x 2

Någon vecka passerade efter denna skamkänsla, när jag helt plötsligt befinner mig i en ny situation där någon försöker belägga mig med denna känsla igen..? Med beskyllningar utan grund försökte hen få mig att känna skam… Varför kan man undra?

Eftersom vederbörande hade bestämt sig för sin uppfattning och inte ville lyssna på sanningen, kan jag inte ta på mig någon skamkofta – hur gärna vederbörande försökte kränga på mig den.

Varför är det så viktigt för vissa att tvinga på andra en skamkofta?

Kan vi inte vara den vi vill vara? Utan skamkänslor och pådyvlingar från andra?

Så… som du kan se har jag ännu inte förstått begreppet skam, eller snarare känslan. Eftersom jag endast upplevt den i övergående fas.

Så, varför tillåter vi oss att tro att vi är den personen som andra tror att vi är?

Bara DU kan ändra på den personen… – och bli den du VILL vara!

För ärligt talat, varför bry sig om vad andra tycker om dig – huvudsaken är väl ändå att du tycker om dig själv… eller?

Kräng av dig skamkoftan och förpassa den till sophögen. Den hör inte hemma någonstans!

Vad är dina erfarenheter?


Det var allt för idag mina vänner…

Tillsammans bygger vi en medmänsklig hållbar framtid.

Tack för att du har läst mina insikter idag, fler följer!

Gunilla

den problemlösande och kreativa designern/företagaren på Walwet/DesignWerket

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.